Jag anmälde mig igår till Challenge Barcelona. Det är en Ironman som går om 15 dagar (4 oktober) några mil norr om Barcelona. Min gode vän Tom är ju kungen där nere, Colting ska köra och eftersom jag är så pass fit nu vill jag prova att köra en full IM till. Detta är ingen kvaltävling till Hawaii då Challenge-serien inte ingår i Ironman-organisationen. Det är just vad det låter som - en utmanare till Ironman.

Att tävla så långt och hårt igen ska bli spännande. Minnet är kort och jag kan inte riktigt minnas något jobbigt eller tråkigt med Wisconsin. Därför tänkte jag att detta “bara ska bli kul” och kanske lite jobbigt. Här handlar det mer om att försöka sätta ett personligt rekord (fortfarande 10.09) vilket inte riktigt gör rättvisa på en sådan tuff bana som i Wisconsin. Därför kan det vara slagläge nu!

FAQ

Men varför Jojje?
- För att man “live to fight another day” som McCormack sade en gång.

Men hur?
- En sträcka i taget. En boj i taget. En mil i taget. En gel i taget. Ett steg framför det andra.

Med hur känns kroppen?
- Jo tack bra. Jag har joggat en gång 15 minuter på band denna vecka samt gått mycket. På måndag börjar jag simma lite igen. Sedan blir det en vecka recoveryträning med lite lågintensiv kvalité insprängd.

Är det bra för dig?
- Det är det vi ska ta reda på.

Varför kan du inte bara njuta lite nu?
- Vet inte.

Hur känns det att ladda om igen?
- Bra, jag känner mig avslappnad och taggad. Allt detta är också en mental prövning. Att inte gå ner sig utan starta upp nya tankar kring en ny uppladdning kan göra mig mentalt stark igen. När jag gick imål i Wisconsin, och även på flyget hem, hade jag inga som helst tankar om att köra något mer än korta lopp i år. Nu känns det som allt fick en stor mening igen. The power of the mind! Så fort man bestämmer sig för något blir man en annan människa. Jag älskar den typen av mindset.

Kommer du klara det?
- Det är väldigt svårt att veta. Ur en ekonomisk aspekt är det väldigt billigt att göra denna tävling så därför känns inte pressen så stor. Om det blir ohälsosamt hårt kliver jag av. Det är en hårfin linje som bara liknande atleter kan relatera till tror jag.

Vad säger din omgivning?
- Colting har sagt redan från början att han tycker jag ska köra denna tävling. Andra tycker det är galet. Vissa som förstår inser att kompensationen kan vara positiv och därmed kan jag göra en bra prestation. Colting peppar och pratar om detta i positiva termer, och vilka vinningar jag kan dra av att ha kört på en jättetuff IM-bana tre veckor innan. Det gillar jag. Men många försöker att hålla mig tillbaka och tala om överträning, risker och andra konstiga scenarior. Snälla - skit i det. Jag inser mycket väl att det är lite galet men inte mer än att jag har koll på läget.

Så nu börjar två nya veckor med laddning, peppning och massor av IM-tankar.

Om inte det här är “Livin’ the dream” så vet jag inte vad jag ska säga…

> Mer om tävlingen här